Kända personer med borderline personlighetssyndrom

Frågan om kända personer med borderline dyker upp allt oftare, i takt med att offentliga profiler pratar öppet om psykisk ohälsa. Diagnosen kallas i vården idag oftast EIPS, alltså emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Cirka 1 till 2 procent av befolkningen bedöms leva med den, och fördelningen mellan män och kvinnor är faktiskt ganska jämn. När kända ansikten delar sina egna berättelser sänks trösklarna för att söka hjälp, och stigmat kring diagnosen minskar. Nedan tittar vi på några personer som varit öppna, vad diagnosen innebär och vilken behandling som fungerar bäst idag.

Röster som brutit tystnaden

Komikern Pete Davidson från Saturday Night Live har pratat länge om sin diagnos och den terapi och medicin som hjälper honom med snabba humörsvängningar. Före detta NFL-spelaren Brandon Marshall fick beskedet 2011 mitt under karriären, och startade sedan organsationen Project 375 för att sprida kunskap och nå unga män. Amerikanska artisten Doja Cat har också delat sin egen kamp på sociala medier (vilket gjort ämnet mindre laddat bland yngre lyssnare). Även kulturprofiler utanför nöjesscenen, som författaren och kriminologen Leif GW Persson, bidrar regelbundet till samtalet om mänskligt psyke och beteende.

Vad diagnosen egentligen betyder

EIPS handlar om starka känslor som växlar snabbt och är svåra att styra på egen hand. Det kan leda till konflikter i vardagen, impulsiva beslut med pengar eller trafik, och en inre tomhetskänsla som är jobbig att sätta ord på. Många har en stark rädsla för att bli övergivna, och kan pendla mellan att idealisera och nedvärdera samma person under samma dag. Även självbilden känns ofta otydlig. Symtomen debuterar vanligtvis i tonåren eller tidig vuxenålder och mildras faktiskt med åldern. En strukturerad psykiatrisk intervju enligt DSM-5 eller ICD-11 ligger till grund för diagnosen.

Behandling och vardaglig omsorg

Dialektisk beteendeterapi (DBT) har starkast forskningsstöd idag och används mycket i svensk vård. Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) och schemafokuserad terapi är andra bra alternativ, och emotional regulation group therapy sker i grupp med andra som förstår. Många blir betydligt bättre över tid, och en del blir till och med helt symtomfria efter några år. Egen omsorg spelar också en stor roll: tillräcklig sömn, regelbunden motion och att avstå från alkohol och droger sänker sårbarheten märkbart. Att söka professionell hjälp tidigt gör en verklig skillnad (och det finns hjälp att få!). Anhöriga behöver också eget stöd, och Anhörigföreningen Borderline finns till för just det.